Häromveckan utkom på Medströms Bokförlag boken Utan rätt att dö av den armeniske författaren Zori Balajan (förlaget transkriberar hans namn Balayan). Här följer en presentation av boken som i stort sett sammanfaller med det förord jag skrivit. Boken har underrubriken En armenisk historia. Balajans berättelse… Läs mer »I mullbärsträdens land – en armenisk historia
Ryska bokhandlar översvämmas numera av böcker om sovjettiden, Stalin och andra världskriget. Bland dessa märks en serie böcker om historiska myter som nu trycks i väldiga, rent sovjetiska upplagor, skrivna av Rysslands nuvarande kulturminister Vladimir P. Medinskij, tidigare dumaledamot och professor vid Moskvas statliga institut… Läs mer »Kulturminister Medinskijs myter om andra världskriget
Den här texten börjar inte bra. När jag i helgen just satt mig att skriva om intryck från ett besök i Georgiens huvudstad Tbilisi kommer tragiska nyheter därifrån. Minst 18 människor dog när en flodvåg plötsligt fyllde en dalgång i norra delen av staden. Nio… Läs mer »Tbilisi – en huvudstads kamp för värdighet
I nästan tre år har jag bott i Georgien och större delen av den tiden på landsbygden bland igenvuxna trottoarer, svajande palmträd och bedagade monument från Sovjetunionens glansdagar. Där finns också fantastiskt varma och humoristiska människor med gott om tid i arbetslöshetens tecken. En av… Läs mer »Revolutionära sovjetiska namn lever än
Ryssland kan idag framstå som mer motsägelsefullt än någonsin. Allt var så mycket enklare på Sovjettiden. Under ett kortare konferensbesök i Moskva slår paradoxerna emot mig. Jag försöker skapa överblick med den 95-årige författarnestorn Daniil Granins hjälp. Hans nyutkomna bok heter ”Det var inte riktigt… Läs mer »Rapport från Absurdistan
Den absoluta makten kan inte tygla sin stora skräck för Fienden. Varje Kreml i städerna längs Volga vittnar om makthavarnas känsla av maktlöshet inför det okända och hotfulla. En hemlig bunker i Samara skulle skydda Stalin från tyskarnas invasion. Hur skulle det kännas att ha… Läs mer »Stalins bunker i Samara – en bild av maktens skräck
Det ryska ordet ”Krugozor” betyder ”horisont”. Det var namnet på en sovjetisk/rysk månadstidskrift som utkom 1964-1993. Namnet antyder att man ville ge en överblick över människans hela horisont – samhällsliv, politik, kultur, geografi – både inhemsk och utländsk – o.s.v. Tidskriften var rikt illustrerad i… Läs mer »Krugozor – en guldgruva av ljud
Den ungerska revolten i oktober-november 1956 tillhör efterkrigshistoriens mest dramatiskt tacksamma berättelser och är definitivt värd en plats i vårt kollektiva medvetande. Därför förtjänar SVT:s dokumentärserie Världens händelser beröm för att den nu uppmärksammar revolten, som också spelade en viktig roll bland de händelser som… Läs mer »Ungern-revolten 1956 – bakom kulisserna
Sovjetunionens bild av den egna staten som ett idealsamhälle krävde att massmedia hölls i hårda tyglar. Varje försök till ens den obetydligaste kritik av de högsta politiska ledarna eller den politik som (för tillfället) fördes hindrades obönhörligen. Stora olyckor förtegs, misshagliga människor blev till ”icke-personer”,… Läs mer »”På dammiga stigar” – något om sovjetisk censur.
Inom mitt ämne – sociologi – finns det ett antal teoretiker som brukar kallas ”sociologins klassiker”. Antalet kan variera beroende på vilka tidsepoker som inbegripes, men de tre vanligaste som presenteras som sådana sociologiska klassiker är Karl Marx, Max Weber och Émile Durkheim. De flesta… Läs mer »Är Marx ansvarig för terrorn i Sovjetunionen?
