”Kriget som aldrig tar slut”, en bok av Lana Estemirova och Sergej Lebedev, recenseras av Ingmar Oldberg, tidigare Rysslandsforskare vid Försvarets forskningsinstitutet och Utrikespolitiska institutet samt före detta redaktör för Östbulletinen.
I den sista av fyra artiklar om rysk artillerihistoria knyter professor Gunnar Åselius ihop historia och nutid. Artillerihistorien efter Krimkriget handlar framför allt om effektiv stabstjänst och ledning, underrättelseinhämtning och logistik. Seger i moderna krig förblir en fråga om att kunna distribuera stora volymer och hålla igång kontinuerliga transportflöden. Det är självfallet lockande att dra paralleller mellan andra världskriget och det nu pågående kriget i Ukraina. I den konflikten är det inte ryssarna som får ta emot lend-lease, utan ryssarnas motståndare.
I samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 lade Väst ekonomiska sanktioner på Ryssland som sedan har utökats och förstärkts.
I den första av tre artiklar tecknar professor Gunnar Åselius bilden av det ryska artilleriets historia.
På bilden: rysk 87mm fältkanon M1877 (foto: Balcer~commonwiki)
Två artiklar om minnes- och kultpolitik i dagens Ryssland.
Ingmar Oldberg recenserar Sergej Lebedev, som förknippar Stalins utrensningar med det pågående kriget i Ukraina.
Gunnar Åselius skriver om Rysslands och Sovjets bruk av raketartilleri.
Marianne Laanatza om utvecklingen av Shanghai Cooperation Organization och den rysk-kinesiska relationen.
Se panelsamtalet Ukraina och Ryssland i ljuset av kriget – nu och i framtiden
Doktorand Niklas Bernsand granskar hur sociala medier i tre ryska republiker hyllar sina soldaters insatser i kriget, beklagar förluster och diskuterar krigets rimlighet.
