I Pusjkins berömda dikt om Peter den store, ”Bronsryttaren”, kan vi läsa följande rader: Han tänkte så:Just härifrån skall svensken hotas,här skall vi bygga upp en stadsom trotsar denne sturske granne.Här har naturen oss beskärtatt ända fram till havet nåoch öppna fönstret mot Europa. (övers.… Läs mer »Ryssland förvästligades – av ukrainarna
Det händer att man frågar mig vem jag är – det händer och har hänt att jag inte vet vad jag ska svara.Jag växte upp som ett lydigt barn till goda föräldrar. Någonstans inom mig dolde sig ändå en lust till uppror. Jag lärde mig… Läs mer »Min ryska nyckel till världen och levandet
Guldkandelabrarna blänkte i kapp med väggdekorationerna när kameran svepte över den tusenhövdade skaran i Georgij-salen i Kreml för att till sist zooma in den lille tunnhårige mannen på podiet. Det var den 12 december 2012, Konstitutionens dag, och nu skulle Rysslands ”politiska elit” lyssna till… Läs mer »Putins herdebrev
En av verserna i sången I Medelhavet eller Apu apu – ni har säkert sjungit den eller åtminstone hört den, kanske med Lasse Åberg som Trazan Apansson på teve – sjungs på ”låtsasryska”. För att åstadkomma denna låtsasryska lägger man till ändelsen -ski här och där till de… Läs mer »Svenskt på ryska – utan att det märks
Tänk dig att få 529 ”gilla”-markeringar på din bild publicerad på Ryska redaktionens hemsida www.radiosweden.net .Just så många ”gilla” fick en vinnande bild från en liten stad i Moskvaområdet när vi utlyste en fototävling bland våra lyssnare/internetanvändare inför ryska redaktionens 45-års födelsedag (den 5 november 2012).… Läs mer »Ryssarnas bild av Sverige är fortfarande positiv
I Moldavien är frågan om nationell tillhörighet ständigt aktuell. Tidigare i år har ”återföreningsmarscher” hållits i en rad städer, vilka krävt Bessarabiens (läs Moldaviens) uppgående i Rumänien. Nyvalde president Timofti har försökt balansera på slak lina mellan Vetenskapsakademins språkliga definition (rumänska) och konstitutionens (moldaviska). Alliansregeringen… Läs mer »Vilka är moldaverna?
Herr Olof Kristersson, kyrkoherde i Pälkäne i Tavastland, hade i likhet med många av sina ståndsbröder uppstigna från enklare förhållanden känt behovet att anta ett latiniserat släktnamn. Han var från omkring 1700 känd som Olaus Castrenius. Efternamnet hade han tagit från hembyn Linnainen (latinets castrum… Läs mer »På jakt efter finska språkets rötter
Ryska språket är inte den politiska fråga som president Viktor Janukovitj prioriterar högst. Men många av hans väljare gör det. Därför är det inte förvånande att hans parti inför höstens val nu genomfört en kupp som följts av protestdemonstrationer på olika håll. Säkert kommer frågan… Läs mer »Månghundraårig språkstrid åter valfråga i Ukraina
Åtskilliga läsare av Tolstoj, Dostojevskij eller andra ryska klassiker har haft problem med att hålla reda på (de ofta många) personerna. Men det är inte bara mängden uppträdande figurer som erbjuder svårigheter. Varför heter en någon ibland Sokolov, någon gång Alexander, en annan Sasja och… Läs mer »Fadersnamn – vad ska de vara bra för?
Livskraftig minoritet visar upp sig Kunskapen om att det finns många olika folk och språk i Ryssland är i regel dålig men gummorna från Buranovo har sjungit in udmurterna på världskartan. I dagarna sjunger de Rysslands bidrag till Eurovision Song Contest i Baku på sitt… Läs mer »Sjung med Buranovskie babusjki
