För ett par år sen satt jag hos Akbar Turajonzoda på hans kontor i en bomullsfabrik i Vahdat tre mil öster om Tadzjikistans huvudstad. Under de sista Sovjetåren var Turajonzoda landets officielle andlige ledare. Efter inbördeskriget, i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, var… Läs mer »Hur Tjetjenien fick sina presidenter
Detta är ingen bokrecension. Icke desto mindre vill jag på uppmaning skriva några korta personliga kommentarer till Ingrid Carlbergs bok (eller berättelse) om Raoul Wallenberg: ”Det står ett rum här och väntar på dig…” respektive Bengt Jangfeldts biografi om Raoul Wallenberg. Jag gör det på… Läs mer »De två nya Wallenbergbiografierna
Så länge Finland var förenat med Sverige kan man knappast tala om någon självständig finsk konst. Ett autonomt kulturliv kunde uppstå först efter den politiska autonomin 1809. En inhemsk generation konstnärer i storfurstendömet Finland började framträda vid mitten av 1800-talet. För utbildning och inspiration sökte… Läs mer »Bataljmålare och Fabergéägg
Det ryska ordet ”Krugozor” betyder ”horisont”. Det var namnet på en sovjetisk/rysk månadstidskrift som utkom 1964-1993. Namnet antyder att man ville ge en överblick över människans hela horisont – samhällsliv, politik, kultur, geografi – både inhemsk och utländsk – o.s.v. Tidskriften var rikt illustrerad i… Läs mer »Krugozor – en guldgruva av ljud
Rubriken till detta inlägg är inspirerad av titeln på Arvid Järnefelts tredelade verk Mina föräldrars roman (1928–30). Där skildrar han föräldrarna Alexander och Elisabeths äktenskap och uppväxten i en politiskt och kulturellt medveten men splittrad familj, där fyra söner, kritikern Kasper, författaren Arvid, konstnären Eero… Läs mer »En familjs historia
I Ryssland kan man dömas för brottet мелкое хулиганство, vilket direktöversatt blir ”trivial” eller ”lindrig” huliganism. Detta ska dock inte förväxlas med den svenska brottsrubriceringen ”förargelseväckande beteende”. I Sverige förknippas huliganism med våldsamma idrottssupportrar i allmänhet, och med elitklubbarna i herrfotboll i synnerhet. I Ryssland… Läs mer »Ryska huliganer – eller ryska regimkritiker?
Nationalskalden Johan Ludvig Runeberg och hans hustru Fredrika, född Tengström, hade sex barn som nådde vuxen ålder. De var alla pojkar, och de gjorde alla beaktansvärda karriärer på andra områden än fadern, utom den yngste, läkaren Fredrik Karl, som skördades av lungsoten redan som 34-åring… Läs mer »Entreprenörer
Herr Olof Kristersson, kyrkoherde i Pälkäne i Tavastland, hade i likhet med många av sina ståndsbröder uppstigna från enklare förhållanden känt behovet att anta ett latiniserat släktnamn. Han var från omkring 1700 känd som Olaus Castrenius. Efternamnet hade han tagit från hembyn Linnainen (latinets castrum… Läs mer »På jakt efter finska språkets rötter
Den här bloggserien handlar ju om finländare som gjorde karriär i Ryssland, men vi ska tillåta oss också några inlägg om det omvända fallet: ryssar som gjorde sin lycka i Finland. De flesta som turistat i Finland har väl kommit i kontakt med det goda ölet… Läs mer »Öl, konstmuseum och seglarpokal
Många av oss har av sentimentala skäl bevarat något amatörfoto som ingen kan se vad det föreställer. Även om motivet är alltför avlägset för att kunna urskiljas påminner det om något som vi upplevde som viktigt. Länge hade jag en sån bild från torget framför… Läs mer »Kalla kriget har inte kallnat än
