Den 16 juni 1958 avrättades Imre Nagy, Pál Maléter och Miklós Gimes på en fängelsegård i Budapestförorten Köbánya – väl värt att minnas idag. Länge var det oklart vad som hänt med deras kvarlevor – i Kádárs Ungern var revolten inget man talade högt om,… Läs mer »Vad betydde Ungern-revolten 1956 efteråt?
”Många års samlevnad i denna mångfald av nationer, kulturer och religioner skapade en särskild sorts européer: en stolt gemenskap som kallade sig Tjernivtsibor.” Citat från stadenTjernivtsis officiella turistportal Staden Tjernivtsi (ca 240000 invånare) är idag huvudort i den ukrainska delen av det historiska landskapet Bukovina.… Läs mer »Bukovinsk tolerans: vad betyder kulturell mångfald i Tjernivtsi, Ukraina?
Ryska och ryska förresten. I Ryssland lever väldigt många minoritetsfolk och geografiska benämningar i Ryssland har inte sällan sitt ursprung i andra språk än ryska. Sibirien är ett exempel. I likhet med många andra gamla geografiska namn vet man inte säkert varför området heter så,… Läs mer »Ryska toponymer
Den ungerska revolten i oktober-november 1956 tillhör efterkrigshistoriens mest dramatiskt tacksamma berättelser och är definitivt värd en plats i vårt kollektiva medvetande. Därför förtjänar SVT:s dokumentärserie Världens händelser beröm för att den nu uppmärksammar revolten, som också spelade en viktig roll bland de händelser som… Läs mer »Ungern-revolten 1956 – bakom kulisserna
Det är ute att anse att Långbortistan ligger bortom Sveriges horisont. I slutet av april presenterade tidskriften Science en dansk-svensk studie av DNA som tyder på en stor invandringsvåg till norra från södra Europa ett par tusen år före vår tideräknings början. Immigranterna förde med… Läs mer »Centralasien finns redan i Sverige
Sovjetunionens bild av den egna staten som ett idealsamhälle krävde att massmedia hölls i hårda tyglar. Varje försök till ens den obetydligaste kritik av de högsta politiska ledarna eller den politik som (för tillfället) fördes hindrades obönhörligen. Stora olyckor förtegs, misshagliga människor blev till ”icke-personer”,… Läs mer »”På dammiga stigar” – något om sovjetisk censur.
VART GÅR RYSSLAND ? – en fråga som man då och då hör eller ställer sig. Helmi Jönestam har kommit med en bok som ger underlag för en mer nyanserad diskussion: I Tjeboksary har träden vita strumpor (Aliberta 2011). Det är en opretentiös redogörelse för… Läs mer »Ryssland sett från Tjuvasjiens horisont
I en nyligen publicerad studie har en demokratisering globalt de sista två hundra åren, har Patrik Lindenfors, Fredrik Jansson och undertecknad kunnat konstatera att demokratisering gick väldigt långsamt på 1800-talet – i den nutida demokratins början – men numera går väldigt fort (Lindenfors et al 2011).… Läs mer »Östs demokratiseringsproblem ur globalt historiskt perspektiv
Inom mitt ämne – sociologi – finns det ett antal teoretiker som brukar kallas ”sociologins klassiker”. Antalet kan variera beroende på vilka tidsepoker som inbegripes, men de tre vanligaste som presenteras som sådana sociologiska klassiker är Karl Marx, Max Weber och Émile Durkheim. De flesta… Läs mer »Är Marx ansvarig för terrorn i Sovjetunionen?
