Chovansjtjina på Östersjöfestivalen
Chovansjtjina, en opera av den ryske tonsättaren Modest Musorgskij, inledde Östersjöfestivalen på Berwaldhallen 23 augusti i år. Östsällskapets Susanne Oxenstierna ger oss bakgrunden.
Chovansjtjina, en opera av den ryske tonsättaren Modest Musorgskij, inledde Östersjöfestivalen på Berwaldhallen 23 augusti i år. Östsällskapets Susanne Oxenstierna ger oss bakgrunden.
Armémuseum öppnade i februari 2024 en utställning om Sveriges och Ukrainas relationer – Korsvägar. Sverige och Ukrainas historia genom 1000 år. Utställningen görs i samarbeten med Riksarkivet, Nationalmuseum och The National Museum of Ukraine in the Second World War). Utställningen har fått en hel del kritik för att den är för selektiv i sitt urval, inte tillräckligt underbyggd kunskapsmässigt och att den ukrainska samarbetspartnern har haft ett för stort inflytande. Sällskapets medlemmar Marianne Laanatza, Susanne Oxenstierna och Gunnar Åselius besökte utställningen för att bilda sig en uppfattning.
Nils Bertil Thelin reder ut begreppet ”rysskräck” och vad det innebär idag.
I artikeln berättar historikern och arkivarien Håkan Henriksson om svensk-ukrainska kontakter i början av 1900-talet.
På bilden en karikatyr skapad av den ukrainske författaren Jurij Hasenko i samband med den stora fredskonferensen i Paris 1919. Texten lyder ”Världsfred i Ukraina” och visar hur den nyligen utropade självständiga republiken Ukraina kämpar mot ryska bolsjeviker i norr, den så kallade vita ryska armén i öster, polska och ungerska soldater i väster samt rumänska soldater i söder. Resultatet av fredskonferensen blev att det stora ukrainska folket förblev utan en egen stat. Notera att kartans Ukraina visar de så kallade etnografiska gränserna för det ukrainska folket, som vid den tiden inkluderade bland annat Kuban och delar av nuvarande södra Belarus och nuvarande sydvästra Ryssland.
I den sista av fyra artiklar om rysk artillerihistoria knyter professor Gunnar Åselius ihop historia och nutid. Artillerihistorien efter Krimkriget handlar framför allt om effektiv stabstjänst och ledning, underrättelseinhämtning och logistik. Seger i moderna krig förblir en fråga om att kunna distribuera stora volymer och hålla igång kontinuerliga transportflöden. Det är självfallet lockande att dra paralleller mellan andra världskriget och det nu pågående kriget i Ukraina. I den konflikten är det inte ryssarna som får ta emot lend-lease, utan ryssarnas motståndare.
I tredje delen av sin artikel om det ryska och sovjetiska artilleriets utveckling redogör Gunnar Åselius för hur sovjetstaten byggde upp sin artilleriförmåga under 1920- och 1930-talen.
Del två av Gunnar Åselius skildring av det ryska artilleriets historia behandlar den dramatiska utvecklingen under första världskriget, när ryska styrkor under Brusilovoffensiven, Tsarrysslands sista kraftansträngning, var nära att bryta igenom mot väster.
I den första av tre artiklar tecknar professor Gunnar Åselius bilden av det ryska artilleriets historia.
På bilden: rysk 87mm fältkanon M1877 (foto: Balcer~commonwiki)
Thomas Rosén, fil. dr i slaviska språk och universitetslektor vid Göteborgs universitet gör nedslag i Ukrainas militärhistoria.
Ingmar Oldberg recenserar Sergej Lebedev, som förknippar Stalins utrensningar med det pågående kriget i Ukraina.