Så länge Finland var förenat med Sverige kan man knappast tala om någon självständig finsk konst. Ett autonomt kulturliv kunde uppstå först efter den politiska autonomin 1809. En inhemsk generation konstnärer i storfurstendömet Finland började framträda vid mitten av 1800-talet. För utbildning och inspiration sökte… Läs mer »Bataljmålare och Fabergéägg
Rubriken till detta inlägg är inspirerad av titeln på Arvid Järnefelts tredelade verk Mina föräldrars roman (1928–30). Där skildrar han föräldrarna Alexander och Elisabeths äktenskap och uppväxten i en politiskt och kulturellt medveten men splittrad familj, där fyra söner, kritikern Kasper, författaren Arvid, konstnären Eero… Läs mer »En familjs historia
Nationalskalden Johan Ludvig Runeberg och hans hustru Fredrika, född Tengström, hade sex barn som nådde vuxen ålder. De var alla pojkar, och de gjorde alla beaktansvärda karriärer på andra områden än fadern, utom den yngste, läkaren Fredrik Karl, som skördades av lungsoten redan som 34-åring… Läs mer »Entreprenörer
Herr Olof Kristersson, kyrkoherde i Pälkäne i Tavastland, hade i likhet med många av sina ståndsbröder uppstigna från enklare förhållanden känt behovet att anta ett latiniserat släktnamn. Han var från omkring 1700 känd som Olaus Castrenius. Efternamnet hade han tagit från hembyn Linnainen (latinets castrum… Läs mer »På jakt efter finska språkets rötter
Den här bloggserien handlar ju om finländare som gjorde karriär i Ryssland, men vi ska tillåta oss också några inlägg om det omvända fallet: ryssar som gjorde sin lycka i Finland. De flesta som turistat i Finland har väl kommit i kontakt med det goda ölet… Läs mer »Öl, konstmuseum och seglarpokal
Vid tiden för Finlands transformation från en svensk riksdel till ett ryskt storfurstendöme levde den fåtaliga inhemska adeln under tämligen påvra förhållanden, i varje fall i jämförelse med sina ryska ståndsbröder och -systrar. För männen öppnades från 1809 via S:t Petersburg en väg till inflytande,… Läs mer »Vad ska en fattig flicka göra?
Namnet Armfelt har haft dålig klang i svensk historieskrivning. Generalen Carl Gustaf Armfeldt förlorade största delen av sin armé vid det katastrofala återtåget över Jämtlandsfjällen vintern 1719 efter Karl XII:s död vid Fredriksten. Hans sonson och namne deltog i Anjalaförbundet mot Gustav III:s ryska krig… Läs mer »Sin fars son
Vitus Bering, dansk i rysk tjänst, korsade 1741 det sund som bär hans namn och blev på så sätt förste europé i Alaska. Den isolerade halvön utforskades och exploaterades främst av ryssar, även om så småningom det brittiska Hudson’s Bay Company i Kanada intresserade sig… Läs mer »Långt, långt hemifrån
Rysslands uppstigande till en europeisk stormakt på 1700-talet byggde på en persons, tsar Peter I:s, visioner och hårdhandskar och på outtömliga mänskliga resurser. Infrastruktur och civilsamhälle som kunde underbygga stormaktsställningen saknades. Exempelvis grundades Rysslands första universitet, det nuvarande Lomonosovuniversitetet, så sent som 1755, omkring 500… Läs mer »Livet för tsaren
