Ryska språket är inte den politiska fråga som president Viktor Janukovitj prioriterar högst. Men många av hans väljare gör det. Därför är det inte förvånande att hans parti inför höstens val nu genomfört en kupp som följts av protestdemonstrationer på olika håll. Säkert kommer frågan… Läs mer »Månghundraårig språkstrid åter valfråga i Ukraina
Namnet Armfelt har haft dålig klang i svensk historieskrivning. Generalen Carl Gustaf Armfeldt förlorade största delen av sin armé vid det katastrofala återtåget över Jämtlandsfjällen vintern 1719 efter Karl XII:s död vid Fredriksten. Hans sonson och namne deltog i Anjalaförbundet mot Gustav III:s ryska krig… Läs mer »Sin fars son
Vitus Bering, dansk i rysk tjänst, korsade 1741 det sund som bär hans namn och blev på så sätt förste europé i Alaska. Den isolerade halvön utforskades och exploaterades främst av ryssar, även om så småningom det brittiska Hudson’s Bay Company i Kanada intresserade sig… Läs mer »Långt, långt hemifrån
Alla Pugatjova (f. 1949), Rysslands okrönta drottning inom populärmusik, har en osannolik karriär bakom sig. Här bara några få exempel: över 500 sånger på sex olika språk, över 100 soloalbum, sammantaget ungefär 250 miljoner skivor, 12 gånger utsedd till ”Årets sångare” av tidningen Moskovskij Komsomolets,… Läs mer »En miljon georgiska rosor
Rysslands uppstigande till en europeisk stormakt på 1700-talet byggde på en persons, tsar Peter I:s, visioner och hårdhandskar och på outtömliga mänskliga resurser. Infrastruktur och civilsamhälle som kunde underbygga stormaktsställningen saknades. Exempelvis grundades Rysslands första universitet, det nuvarande Lomonosovuniversitetet, så sent som 1755, omkring 500… Läs mer »Livet för tsaren
Timmen före avspark Ukraina-Sverige visade ukrainska kanal 5 bilder från Camp Sweden i sin EM-studio. Det förekom även bilder (bakifrån) av herrar som stod på linje och kissade på en gräsmatta. Programledaren frågade sina gäster om arrangörerna hade gjort tillräckligt för EM-publikens bekvämlighet. Eller är… Läs mer »Europa tar Ukraina med en klackspark
Åtskilliga läsare av Tolstoj, Dostojevskij eller andra ryska klassiker har haft problem med att hålla reda på (de ofta många) personerna. Men det är inte bara mängden uppträdande figurer som erbjuder svårigheter. Varför heter en någon ibland Sokolov, någon gång Alexander, en annan Sasja och… Läs mer »Fadersnamn – vad ska de vara bra för?
Jag är inte alls förvånad över att det kommer till våld när Polen spelar mot Ryssland. Politik och sport ska inte blandas ihop. Men vad ska man göra när Ryssland spelar mot en av sina forna lydstater, ovsett om det är fotboll, friidrott eller ishockey. Historien… Läs mer »Fotbolls-EM i Polen och Ukraina: Våldet utanför arenan
Den 16 juni 1958 avrättades Imre Nagy, Pál Maléter och Miklós Gimes på en fängelsegård i Budapestförorten Köbánya – väl värt att minnas idag. Länge var det oklart vad som hänt med deras kvarlevor – i Kádárs Ungern var revolten inget man talade högt om,… Läs mer »Vad betydde Ungern-revolten 1956 efteråt?
Abraham Lincoln anmärkte en gång att det finns två sätt att lura en befolkning: ”You can fool some of the people all of the time, and all of the people some of the time, but you cannot fool all of the people all of the… Läs mer »Lukasjenkas politiska konjunkturcykler
