Det senaste årets ryska uppträdande på Krim och i östra Ukraina kallas ibland hybridkrigföring. I analogi med det skulle Putins direktsända svar på det ryska folkets frågor i TV i torsdags kunna beskrivas som hybridsanningar. Den årliga tillställningen, som numera håller på i fyra timmar,… Läs mer »Putins hybridsanningar
Oleg Grinevskij, f.d. ambassadör i Sverige, beskriver i ett arbete i detalj Gustav III:s plan på ett giftermål mellan hans son Gustav IV, som då var 17 år gammal, och Alexandra Pavlovna, eller Sasjenka, ett barnbarn till Katarina, född 1783. På grund av hennes låga… Läs mer »Sasjenka
Gustav Öhrström begav sig våren 1812 till Moskvas universitet för att studera ryska. Redan samma år blev han tvungen att fly undan Napoleon och hamnade i Nizjnij Novgorod, dit man evakuerat Moskvauniversitetet. Gustav förde en detaljerad dagbok med åtskilliga träffande iakttagelser om skillnaderna mellan svenskt… Läs mer »Gustav Öhrströms dagbok
Europa sjuder av olösta konflikter. I armenisk politik är både Rysslands färska annekteringar i Ukraina och folkmordet i Turkiet för hundra år sen högaktuella. Nyligen döptes Armeniens bidrag i årets Eurovision Song Contest om från Förneka inte till Möt skuggan. Anledningen var att Turkiet och… Läs mer »Armenien förnekar sig inte
Det är lätt att få intrycket att mer eller mindre extrema tolkningar av nationalism kännetecknar de flesta ungrares politiska åsikter. När premiärminister Viktor Orbán, ledare för Ungerska medborgarunionen Fidesz går ut och talar om Ungern som en ”illiberal demokrati” med visionen att snarare se Singapore, Kina,… Läs mer »Har Ungerns regering passerat sitt bäst-före-datum?
EU är främst en ekonomisk union, som bygger på demokrati och mänskliga rättigheter, och kunde därför inte göra annat än att stödja omvälvningen i Ukraina för ett år sedan politiskt och ekonomiskt. I efterhand kan man konstatera att man inte gjort det tillräckligt. Vi lärde… Läs mer »Det är lätt att vara efterklok
I närvaro av beväpnade ryska soldater utlyste Krims landstingsfullmäktige den 27 februari förra året en folkomröstning om anslutning till Ryssland. Minst 51 av de 61 ledamöterna skulle ha behövt vara på plats för att ha rätt att fatta beslut. Men några av de deputerade vars… Läs mer »Vad betyder avrättningen av Boris Nemtsov?
Under Katarina den Stora fortsatte Rysslands antisvenska allians med Danmark och Norge. Den svenska kungamaktens svaghet betraktades av Katarina som en förutsättning för fred. När man i Sverige började diskutera ett stärkande av kungamakten slöt hon ett avtal med Danmark, där det hette att varje… Läs mer »Som brukligt är inom släkten
Få, om ens någon, seriös bedömare har sagt att de tror att vapenvilan som utlysts i östra Ukraina sedan i går kommer att bestå. Ett skäl är att Ryssland har förnekat sin aktiva roll i kriget som snart pågått i ett år. Därför har den… Läs mer »Kan man döma någon för krigsbrott i Ukraina?
En av de ”bortglömda konflikterna” mellan våra länder är kriget 1741-43. Svenskarna tappade då för all framtid illusionen att de skulle kunna hävda sig som stormakt på samma sätt som på 1600-talet. Kriget fördes på ett ganska slappt sätt och berörde föga folks känslor. Det… Läs mer »Ett bortglömt krig
