Ryska toponymer

Ryska och ryska förresten. I Ryssland lever väldigt många minoritetsfolk och geografiska benämningar i Ryssland har inte sällan sitt ursprung i andra språk än ryska.

Sibirien är ett exempel. I likhet med många andra gamla geografiska namn vet man inte säkert varför området heter så, men det finns flera teorier. Namnet påträffas första gången på en karta från 1637. Den oftast anförda tolkningen är ”sovande mark” (av tatariska ”sib ir”). Andra teorier ger betydelsen ”sankmark” (mongoliska), att namnet antyder att det är område att ”gå vilse” i (turkiska) eller att det skulle syfta på ett folkslag, ”sibe” (kinesiska). Och den sibiriska urskogen, tajgan, lär ha genomgått betydelseförskjutningen ”snöklädda berg” -> ”skogsklädda berg” -> ”urskog”, (tatariskt ursprung).

Tatarstans huvudstad Kazan (vid Volga) förklaras av Max Vasmer,   framstående specialist på rysk etymologi, numera avliden, som ”gryta, kittel” (tatariska).

Kazans Kreml (tatariska: ”Kazan kirmane”), byggt på uppdrag av Ivan den Förskräcklige, fick världsarvsstatus år 2000. ”Kreml” är alltså inte bara Moskvas gamla centrum utan betyder snarast ”borg” och betecknar den befästa stadskärnan i många ryska städer. Där bodde områdets styresman, där låg dess religiösa centrum.

Rysslands äldsta ”kreml” finns i Novgorod. Här är det ingen tvekan om stadsnamnets ursprung: ”Nystad”. Tittar man i en större rysk atlas hittar man över hundra platser som har detta ”nov” med i sitt namn. Det var i Novgorod Rurik slog sig ner (efter ett mycket kort mellanspel i Staraja Ladoga). Det ryska ordet för ”stad” har två former, den andra är ”grad”, jfr. t.ex. ”Volgograd”, ”staden vid Volga”. Trots att Novgorod är ett mycket äldre namn än Volgograd är det formen ”gorod” som är den yngre. Den äldre stavelsen ”ra” övergick till ”oro”  – (företeelsen kallas ”pleofoni”).

Staraja Ladoga då? ”star” är motsatsen till ”nov”, alltså ”Gamla Ladoga”. Staraja Ladoga ligger nu en bra bit från sjön med samma namn, men vid dess strand ligger staden ”Novaja Ladoga”. Är ni med? Alltså ”Nya Ladoga”. Vi svenskar tänker ju på en sjö när vi hör ”Ladoga”, och det officiella ryska namnet är just ”Ladogasjön”.

”-aja” är den vanligaste ändelsen i ryska adjektiv i nominativ femininum. Vi möter den också i Novaja Zemlja, ögruppen i Norra Ishavet: ”det nya landet”. ”Zemlja” är för övrigt ett av de många namn vi betonar annorlunda än ryskan: accenten ligger egentligen på den sista stavelsen: ”zemljá”. Ett annat exempel är den flod som flyter genom Petersburg. Ryssarna betonar återigen den sista stavelsen. ”Nevá”. Neva har finskt ursprung och betyder ”kärrmark”.

Och hur är det med Ladoga ? Här är vi återigen på osäker mark. Etymologer tycks luta åt att ursprunget är finskt och skulle ha att göra med ”de upprörda vågorna” på sjön. Evgenij Vlasov, stor sverigevän i Staraja Ladoga, presenterar en annan tolkning, mer rolig än trovärdig. Många av de varjager som kom till Ryssland på vikingatiden blev kvar, en hel del i de här trakterna. I Staraja Ladoga finns rentav en gata som heter ”Varjazjskaja ulitsa” – ”Vikingagatan”. Somliga ägnade sig åt jordbruk och namnet ”Ladoga” skulle ha något slags samband med ”ladugård”. Så är det nog alltså tyvärr inte.

Men vi återvänder till Petersburg. I dokument från 1700-talet förekommer flera tiotal olika stavningar, t. ex ”Sankt Pitirburch”, men att betydelsen är ”Peters stad” har alla gemensamt. När sedan Ryssland kom att kriga med Tyskland i första världskriget ville man av patriotiska skäl inte ha något tyskt i namnet och bytte till ”Petrograd” (alltså med vår gamla bekant ”-grad”). När så Lenin dog och kulten av honom tog fart på allvar fick det bli ”Leningrad”, beläget i ”Leningradskaja oblast”, ”Leningradlänet”. I samband med perestrojkan folkomröstades det: skulle man ta tillbaks det gamla namnet eller inte? I Leningrad röstade man för, i länet mot. Alltså ligger Sankt Petersburg i dag i Leningradlänet…

Så tar vi några namn som spelat en roll i svensk historia. Narva har sitt namn efter floden med samma namn, detta hänger i sin tur samman med det vespiska ”narvaine” – ”fors”. Poltava = beläget vid floden ”Ltava”. Benämningen förknippas med ett litauiskt ord som betyder ”kärr”, ”plats med källor” och liknande. Bendery (Bender) är en pluralform med innebörden ”hamn”, platsen ligger vid Dnestr. Vyborg slutligen tillhörde Novgorod när svenskarna erövrade platsen. Förleden ”vy-” har samma ursprung som det fornsvenska ”vi”, ”helig plats”, ”offerplats” och liknande, alltså ungefär ”helig fästning”.

Slutligen några noteringar från östra Ryssland. Allra längst bort ligger Vladivostok ”Österns behärskare”. Det är samma ”vlad” som i ”Vladimir”, både ett personnamn och namnet på en stad. ”Mir” kan betyda både ”fred” och ”värld”. Namnet ska betonas på den andra stavelsen. ”Vostok” kallades f.ö. den sputnik som förde Gagarin ut på världens första bemannade rymdfärd, så hette också en rad senare rymdskepp.

Floden Jenisej är egentligen en tautologi, sammansatt av två led, vilka båda betyder ”flod”. De kommer från de sibiriska minoritetsfolken evenkernas och keternas språk. Och ett lustigt namn har en liten sibirisk by  jag besökte för ett 30-tal år sen: Bolsjaja retjka. Många läsare har kanske besökt ”bolsjoj teatr” – ”stora teatern”. ”retjka” är en diminutivform till ”reka” flod – ”bolsjaja retjka” alltså ungefär ”stora lillån”.

Namnet Bajkal har oklart ursprung, den vanligaste tolkningen är ”rik sjö” Ingen rysk sjö är lika älskad och dess smeknamn är legio:  ”Det eviga havet”, ”Sibiriens blå hjärta”, ”Naturens oskattbara gåva”, ” Planetens ljusblå öga”,” Sibiriens levande pärla”, ”Fader Bajkal”, ”Det ärorika havet” m.fl.

Och allra sist: Ryssland. I dag heter landet på ryska ”Rossija”, men när Kievriket uppstod kallades det ”Ros”. Här finns återigen olika meningar om ursprunget. I Ryssland anser tydligen de flesta att namnet kommer av adjektivet ”rusyj” – ”ljus”, ”ren”, ”vacker”. Samtidigt anförs i en rysk källa:

”Det finns några pseudovetenskapliga hypoteser om ordets uppkomst.” Här inräknas teorin att benämningen skulle ha med ”roslagen” att göra, åtminstone tidigare en favoritförklaring i Sverige: Ryssland sägs ju ha grundats av invånare från Roslagen med Rurik i spetsen. Man avfärdar också tanken att latinets ”rusticus” – ”grov”, ”ohyvlad” skulle ligga bakom. Vikingarna kallade som bekant Ryssland för Gårdarike och då kan vi knyta ihop säcken: ”gård” är etymologiskt nära släkt med de ovan behandlade ”gorod” och ”grad”.