Texten har tidigare varit publicerad i Dagens Arena 2023-11-25.
Sovjetunionens fruktade diktator Stalins död för drygt 70 år sedan, den 5 mars 1953, gjorde det möjligt för sovjetiska författare att ifrågasätta den socialistiska realismen i dess strängaste, mest dogmatiska form. Detta skede i modern sovjetisk litteratur döptes till ”tövädret”.
Portalfigur för tövädrets poesi var Jevgenij Jevtusjenko. Han är framför allt känd och ihågkommen för två längre dikter från början av 1960-talet: ”Babij Jar”, efter namnet på den ravin utanför Kiev där tiotusentals judar dödades, en dikt fylld av patos riktat mot den sovjetiska antisemitismen – och all antisemitism i alla tider – och den djärvt profetiska dikten ”Stalins arvtagare”.
Efter sin död 1953 placerades Stalins balsamerade kropp tillsammans med Lenins i mausoléet på Röda torget i Moskva, där Sovjetdiktaturens mäktigaste och mest fruktade ledarduo skulle dyrkas tillsammans. Men i samband med avstaliniseringen flyttades Stalin 1961 därifrån till Kremlmuren strax intill.
Dikten ”Stalins arvtagare” påminner just om detta för Sovjetdiktaturen omskakande drag, då Stalins balsamerade kropp flyttades ut ur mausoléet och Stalin därmed berövades sin gloria som Lenins jämlike. Men den profetiske poeten Jevgenij Jevtusjenko varnade redan då för att Stalins ande skulle leva vidare och komma att kasta sin långa skugga över samhället framgent:
Nej. – Stalin har inte gett upp…
Ur Mausoleet
bar vi honom ut.
Men hur skall Stalin
bäras ut igen
ur Stalins män?!
Översättning: Hans Björkegren.
I rysk litterär tradition är offentlig diktläsning en hyllad förmåga. Jevgenij Jevtusjenko var en gudabenådad uppläsare. Han blev något så otippat som en poet med rockstjärnestatus. Han framförde sina dikter på idrottsarenor med tiotusentals åhörare. Jevtusjenko var en engagerande och karismatisk uppläsare, vars talang tog honom utomlands – inte bara till Västeuropa, utan även till Nordamerika – i en tid då utlandsresor var hårt ransonerade, exklusiva privilegier, i den slutna och strängt hållna kommunistiska diktaturen.
I Ryssland finns också en förväntan att poeter ska vara profetiska. Och sanningssägare. Samhällets samvete. Jevgenij Jevtusjenko motsvarar även dessa förväntningar på en poet.
Jevgenij Jevtusjenkos modiga dikt ”Stalins arvtagare” är, som sagt, profetisk. Den är lika – om inte rentav mer – aktuell i Ryssland idag, då det nu finns starka krafter som önskar rentvå och rehabilitera den blodtörstige sovjetiske diktatorn.
För varje ny åtstramningsåtgärd Putin vidtar i riktning mot ett mer och mer auktoritärt ryskt samhälle blir det allt tydligare att han gått i skola hos sin föregångare Stalin.
Putin besannar den ödesdigra profetia poeten Jevgenij Jevtusjenko formulerade redan i början av 1960-talet i sin våghalsigt formulerade dikt ”Stalins arvtagare”.
Manne Wängborg
f.d. ambassadör