Ofta får jag frågan om inte ryska är ett väldigt svårt språk. Jovars, brukar jag svara, det beror väl mest på vem man är. Om man till exempel är uppvuxen i Ryssland känns nog ryska ganska hemtamt. Eller om man har bulgariska som modersmål, eller ukrainska – ja, då är ryskan en nära släkting. Lite som danska är släkt med svenska.
Jo, det förstås. Men om man har svenska som förstaspråk, kanske den som frågade invänder. Då är väl ryska väldigt svårt, med sina speciella bokstäver, och sitt egenartade namnskick, och sådär. Alla heter Sasja, eller Petrovitj, eller Ivanovna, och resten slutar på –skij, eller så. Det är väl svårt?
Visst kan det vara det. Men om vi för en gångs skull lät bli svårigheterna, och i stället några minuter koncentrerade oss på det som är lätt med ryskan – lätt för någon som är bra på svenska och som inte kan ryska sedan tidigare. Hur blir det då?
Ja, då kan det bli rentav oerhört enkelt en stund. Tänk till exempel på hur snårigt det är på många språk: ordet som motsvarar är heter olika saker beroende på vem som är, så att säga. Jag är – du är – han/hon är – samma är på svenska, men olika på säg tyska och franska: je suis – tu es – il/elle est, respektive ich bin – du bist – er/sie ist. För att inte tala om engelska: I am – you are – he/she is. Och på arabiska finns det till och med verb med olika former för han och hon, alltså olika beroende på om den som gör något är man eller kvinna. Det ni, då är hen mycket långt borta.
Men ryskan då? Det är väl en massa hemska former av är att hålla reda på? Nej visst nej, vi skulle tala om det som var lätt med ryska. Jaha, men något svåruttalat är det säkert i alla fall. Det vet man ju. Eller?
Icke. Oftast behöver man inte uttala något alls. Man klarar sig faktiskt ganska långt på ryska utan någon kopula, ja, alltså något som motsvarar är. Kanske man vill tala om att man är doktor: ja doktor, säger man då – alltså jag är doktor. Ja betyder jag, men det räknade ni nog ut av sammanhanget. Telefon kaputt – telefonen är trasig. Putin president – Putin är president. Se så behändigt, det språkliga menar jag. Och inte behöver man heller fundera över om man ska använda bestämd form (telefonen) eller obestämd form (telefon, en telefon) – på ryska blir det ingen skillnad. Såväl telefon som en telefon, och rentav också telefonen, heter alltsammans på ryska telefon. Enkelt? Javisst. Ryska är lätt!
Och då har vi ännu inte kommit fram till det bästa. Nämligen detta: det finns en hel radda med svenska ord som går precis lika bra att använda på ryska. Ord som man som svensktalande kan använda i ett ryskt sammanhang, med rimlig chans att bli förstådd. Man behöver inte ens krångla till uttalet. Och alltså inte heller plugga in glosor på ryska. Det räcker att säga orden på svenska.
Telefon heter telefon på ryska, det har vi nyss sett. Doktor heter doktor. Och president heter president, eller nästan i alla fall – egentligen ska man uttala det med tonande s-ljud (prezident), men man blir med stor sannolikhet ändå förstådd även om man bortser från det och uttalar ordet på svenska.
Och mera? Ja, en stol är en stol även på ryska, och lampa heter lampa. Radio heter radio. Är man sugen på en frukt kan man ta sig en apelsin, eller en banan – båda heter detsamma på ryska (ja, jag vet att bananen räknas som bär, eller gräs, men det ändrar inte det ryska ordet). Margarin? Samma sak på ryska. Spaghetti, pizza – det också. Och vodka förstås, det är ju ett ryskt ord från början.
Ryska ord i svenskan, ja. Den som var med på 1980-talet vet att ombyggnation på ryska heter – nej, det heter inte ombyggnation, vissa gränser finns det väl ändå. Ordet är perestrojka, som då också fick ge namn åt Michail Gorbatjovs reformpolitik. Offentlighet, som i ge offentlighet åt något, heter glasnost – en annan term från den märkvärdiga tiden när Sovjetväldet gick mot en katastrof (katastrofa) inom geopolitiken (geopolitika), som Vladimir Putin uttryckt saken. Och den som var med tidigare, på 1960-talet, fick från det sovjetiska rymdprogrammet lära sig ordet sputnik – satellit, men också följeslagare, ledsagare, reskamrat.
Men åter till de svenska ord – av olika ursprung – som är gångbara på ryska. Här kommer en lista över femtio ord, som obehindrat kan användas även på ryska och som betyder i stort sett detsamma som på svenska. Femtio ryska ord – som du inte visste att du kunde!
- lampa
- stol
- pedal
- minister
- radio
- boyfriend
- chef
- kafé
- DJ
- telefon
- poet
- attaché
- båtsman
- robot
- taxi
- ukulele
- bas (röst)
- kontrabas
- gas
- roll
- teater
- virus
- musikant
- apelsin
- banan
- bok (trädet)
- pizza
- rock (musik)
- margarin
- gram
- toalett
- doktor
- film
- labrador
- retriever
- bulldog
- buljong
- blogg
- spaghetti
- bensin
- metronom
- bar
- likör
- martini
- variant
- do – re –mi – fa – sol – la – si (toner)
- regissör
- flox (blomma)
- vodka
- instinkt
Kul! Ryssarna brukar ju dessutom kalla saval spaghetti som andra sorters pasta for makarony…
Det roliga är att inget utav orden är ryskt…
Två ryska ord i svenska är ex. kofta (klädesplagget) och pirog (som man äter), finns säkert mer men de två är i alla fall riktiga ryska ord som finns i svenska språket. Det ni gav exempel på, inte ett enda ord är ryskt… de används i ryskan, men är låneord.
Sorry, men jag var bara tvungen att vara petig 😀
Hej Shurik! Detta är förstås lånord på svenska också. Poängen är egentligen inte hur orden kommit in i ryskan eller svenskan, utan att de faktiskt finns där. Hälsningar, Magnus
Trevligt inlägg Magnus! Men ”boyfriend” har väl ändå aldrig varit ett svenskt ord (i ryska däremot är jag väl medveten om att det används flitigt)?
Är det inte bättre att säga Telefon sloman, telefon ne rabotaet?