Foreign Affairs skrev nyligen om fascisten Aleksandr Dugins inflytande på Vladimir Putin . Dugin stoltserar nu – där han sitter i Moskvas TV-soffor – med att geopolitikern Putin följer hans väg. Hans roll i dagens ryska chauvinistyra är förvisso central. Det finns män i Putins närhet som t ex Sergej Glaziev, ledare för parlamentsfraktionen ”Fosterlandet”, som är direkt lierade med honom. Glaziev har inte minst bistått Putin med tankarna om en ”eurasisk” integration – fascistens själva hjärtefråga.
Till min tidigare artikel om Dugin här på Världen Österut finns ett och annat att tillägga. Det är ett faktum att han redan som tonåring 1980 skolades in i en underjordisk motståndsgrupp med Hitlertyska förebilder – en av flera likartade i det stillastående Brezjnevlandet, motpoler till och samtidigt groteska karikatyrer av statsmarxismen. Gruppen kallade sig ”Svarta SS-Orden” och leddes av en ”Reichsführer” som ville axla Heinrich Himmlers fallna mantel.
Sekten spred en intern publikation med namnet ”Splendor Solis” (Solens Ljus), förkortad SS, full av hakkors och gamla hedniska runinskriptioner. Den italienske fascisten Julius Evola hade förespråkat en ny tids hedendom. Den ryske hemma-Himmlern gick – under starkt intryck av Evola – så långt att han faktiskt lärde sig svenska för att komma i närmare kontakt med det fornnordiska.
Så inträffade 1991 års samhällskollaps. ”Svarta Orden” hade varit antisovjetisk och uttalat antiproletär. Man hade sett sig som ett hemligt sällskap av ”andens aristokrater”. Nu stod man handfallen. Imperiet sönderslaget, nationen utan styrsel. Dugin uppfattade snabbt sin uppgift i det nya: att återföda den ryska Idén, på sektgemenskapens grund. Öppenheten västerut möjliggjorde för honom att redan 1991 starta tidskriften ”Element”, med den franska nyhögerns ledare Alain de Benoist i redaktionen.
1992 uppenbarade sig alltså den ärrade belgiske fascisten Jean-François Thiriart i Moskva. Han fångade Dugin med sitt tal om ett rotlöst amerikanskt ”havsvälde” – med judar i ledningen – i konflikt med en i jorden och myllan grundad eurasisk fastlandskultur. Han ville tilldela ett återupprättat ”eurosovjetiskt” imperium en mission: att på sikt förgöra den transoceane fienden. Evola (förordsförfattare till ”Sions Vises Protokoll” på italienska) hade sett saken på liknande sätt.
Under 90-talet kom Dugin i artiklar och böcker – inte överraskande – att hylla SS, elitstyrkorna som byggde upp det tyska koncentrationslägerväsendet, som det mäktiga föredömet, en ”intellektuell oas”, ett ”vetenskapligt laboratorium”. SS hade, hette det, verkat för ett enat och renat Europa, indelat i etniska regioner med nyfeodala centra – ”internationalistiskt” till sin karaktär och ”revolutionärt konservativt” till sin inriktning.
I TV-sofforna har Dugin på senare tid sett till att tona ner SS-vurmen. Den passar sig inte riktigt i en stund då Ukraina ska utmålas som just nynazistiskt. Problemet är lite svårlöst. Häromveckan tycktes dock en professorskollega, Andranik Migranjan, komma till hjälp i Izvestija. Han deklarerade att Hitler faktiskt under 30-talet visade upp en stor politikers alla kännetecken. Hans annekteringspolitik var (liksom Putins) rättmätig. Professorn hade alltså ingenting att invända mot bokbålen, Kristallnatten, pogromerna som ledde till att flera hundra judar mördades och 20-30 000 kastades i läger. 1939 gick det dock snett.
Dugin hyllar i denna stund ”Kriget” och önskar död åt ”nationalförrädarna”. Hans tonläge blir mer och mer uppskruvat. Ryssland tycks honom i färd med att befria inte bara Ukraina utan hela Europa – ja han uttrycker sig faktiskt så: ”En ny tid randas – Rysslands tid. Den Ryska Civilisationens Era. Det är våra bröder som skapar den – ryssar och ukrainare i sydöst. De gjuter sitt blod för det stora Uppvaknandet. De offrar sina liv på den Ryska Idéns altare. Deras krig är VÅRT krig. Deras blod är VÅRT blod. Ni känner ännu inte det ryskslaviska blodets hemlighet – som är både storslagen och skrämmande. (Samtliga versaler Dugins, M.L.)”
Vi måste ställa oss denna fråga: hur långt är Putin i det fortsatta beredd att anamma SS-förespråkarens idéer?