I samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 lade Väst ekonomiska sanktioner på Ryssland som sedan har utökats och förstärkts. Sanktionerna har varit mer omfattande än de som lades i samband med annekteringen av Krim 2014–2015, vilka fortfarande är i kraft. Syftet med sanktionerna har varit att skada den ryska ekonomin och minska Rysslands möjligheter att finansiera kriget. Trots att sanktionerna har varit omfattande har de inte fått så starka negativa effekter på ekonomin som förväntades. Artikeln analyserar de faktorer som har påverkat sanktionernas effekter 2014–2015 och 2022. Under 2014–2015 stärkte låga oljepriser sanktionerna men samtidigt försvagades de av det ryska ekonomisk-politiska systemets motståndskraft mot sanktioner. Under 2022 var oljepriserna höga och den ryska budgeten gick länge med överskott trots de finansiella sanktionerna. I början av 2022 ansågs det att rysk BNP skulle sjunka med 6–8 procent, men i slutändan stannade BNP-fallet vid 2,2 procent. Analysen av sanktionerna 2022 finner att höga oljepriser och handel med länder som inte har lagt sanktioner har haft en försvagande effekt. Minskad tekniköverföring från Väst, isolering från västliga marknader och att västliga företag lämnar Ryssland stärker sanktionerna och minskar tillväxten på sikt.
Oxenstierna, Susanne (2023) ”Sanktionerna mot Ryssland. Faktorer som påverkar deras effekter”, Tema: Kriget i Ukraina, Statsvetenskaplig tidskrift, Nr 3, s. 625–647. Visar Sanktionerna mot Ryssland (lu.se).