Länge såg det kommande presidentvalet i Slovakien den 16 mars i år ut att bli en tröttsam affär mellan gamla och nya korrupta eliter. Men den senaste månaden har en ung jurist Zuzana Čaputová fått ett omfattande stöd i opinionsundersökningarna. Mycket pekar på att hon kommer gå till den andra omgången och att hon har en betydande chans att bli vald till Slovakiens första kvinnliga president.
Slovakiens politiska historia har sedan landet bildades, då tjecker och slovaker hösten 1992 beslutade att gå skilda vägar präglats av korruption och maktmissbruk. Grunden utgörs av den svaga demokratiska traditionen. Partier är snarare ett verktyg för enskilda politiker än en del av ett demokratiskt samhälle eller ett uttryck för en genuin ideologisk uppfattning.
Direkt efter delningen av Tjeckoslovakien togs makten i Slovakien över av ett mellanskikt teknokrater och fd kommunistiska partifunktionärer under ledning av Vladimír Mečiar som var premiärminister 1992-1998.
Mečiar kom sedan att med autokratiska metoder att dominera slovakisk politik under 1990-talet. Korruption och klientelism var utbredd. Inför parlamentsvalet 1998 lyckades dock en koalition av fem partier under ledning av kristdemokraten Mikuláš Dzurinda bryta Mečiar och hans partis maktmonopol och bilda regering. Företag som i praktiken hade getts bort återförstatligas för att sedan säljas vidare till investerare. Inom statsapparaten och i det civila samhället genomfördes en omfattande ”avmeciarisering”. Med olika ekonomiska initiativ som ”flat tax” på inkomster, reformering av sociala bidragssystem och hälsovård ville man komma åt den långtgående stagnation som det slovakiska samhället led av. En effekt av detta blev att utländska investeringar ökade från 2 miljarder till 10 miljarder Euro mellan 1999 till 2003. Något som bland annat ledde till att Slovakien blev världens ledande biltillverkare.
I grunden kvarstår dock det grundläggande problemet; korruptionen. Slovakien har under 1900-talet genomgått en ekonomisk omvandling från ett eftersatt jordbruksland till en industrination. Omvandlingen har dock inte fört med sig någon större förändring av de sociala relationerna. Istället har släktskap och bygemenskap kommit att i hög grad prägla det sociala livet, något som har yttrat sig i klientelism och uppmuntrat korruption.
Vid parlamentsvalet 2006 steg näste i ”starke man” in på den politiska arenan. Robert Fico blev partiledare för ett nominellt socialdemokratiskt parti med sina huvudsakliga rötter i det slovakiska kommunistpartiet. Fico som är en hårdhudad maktspelare kan sägas vara en uppdaterad variant av Vladimir Meciar. Vid tre tillfällen 2006, 2012 och 2016 har Fico kunnat bilda regering. Fico drar sig inte för spela på fördomar och har de senaste åren orienterat sig allt mer i riktning mot Victor Orbáns uppfattningar kring invandring.
Presidentvalet 2019 sker mot bakgrund av mordet på journalisten Jan Kuciak och hans flickvän Martina Kušnírová 2018. Ján Kuciak undersökte olika ekonomiska oegentligheter med trådar in i de politiska eliterna. Bara två dagar innan valet, den 14 mars meddelade den slovakiska polisen att man på sannolika grunder har häktat Marian Kočner för att ha beställt mordet på Jan Kuciak. Kočner är en riskkapitalist med ett högst tvivelaktigt rykte och med nära kopplingar till maktpartiet SMER-SD. Det är känt sedan tidigare genom läckta bandinspelningar att Kočner hotat Jan Kuciak när han skrev om Kočners fastighetsaffärer. Mördarna kunde efter en tid identifieras och häktas, men frågan kvarstår vem som var deras uppdragsgivare. Dubbelmordet var inte bara en kallblodig avrättning, det visade också hur djupt korruptionen hade gått. En av dess trådar ledde ända fram till premiärministerns kansli. Det framkom att den kalabriska maffian Ndragheta också hade infiltrerat de högsta politiska kretsarna. En flickvän till en ledare inom Ndragheta var anställd som personlig assistent till premiärminister Robert Fico. Hon var också knuten till den affär som Ján Kuciak undersökte.
När den allmänt illa omtyckta inrikesministern Robert Kaliňák vägrade att ta ansvar för morden och avgå utbröt stora folkliga demonstrationer. Premiärministern Robert Fico försökte försvara sin ställning med häftiga utfall mot landets samlade journalistkår som han kallade ”antislovakiska horor” och antydde att den sittande presidenten Andrej Kiska var köpt av Georg Soros. President Kiska hotade då med att upplösa parlamentet och utlysa nyval. Men när det ungerska-slovakiska partiet Most-Hid drog tillbaka sitt stöd för Fico tvingades han slutligen avgå. Ficos parti SMER-SD behöll dock makten genom att utse vice partiledaren Peter Pellegrini till premiärminister.
Kandidaterna
Sen 1999 sker valet av president i Slovakien genom allmänna och direkta val. I årets val ställer 13 kandidater upp. Sex av kandidater är oberoende, återstående har stöd eller representerar ett parti. Av dessa är det endast tre som har en reell chans att gå till en andra omgång.
En av valrörelsens stora överraskningar är Zuzana Čaputová, en fyrtiofemårig jurist, tidigare mest känd som social aktivist. Hon representerar ett litet socialliberalt parti, Progresívne Slovensko och har profilerat sig som försvarare av HBTQ-rättigheter som samkönade äktenskap och adoptionsrätt för samkönade par. I början av 2019 började hon stiga i opinionsundersökningarna vilket ledde till att den andre liberala kandidaten Robert Mistrík, som tidigare haft höga siffor, drog tillbaka sin kandidatur. Något som fick till följd att hon i den sista publicerade opinionsundersökningen inför valet fick över 50% av rösterna. (Det råder förbud mot att publicera opinionsundersökningar 14 dagar innan valet.)
Maroš Šefčovič är karriärdiplomat och EU:s energikommissionär. Han stöds av Robert Ficos maktparti SMER-SD. Šefčovič är en i det slovakiska samhället allmänt aktad person men på grund av sitt arbete inom EU möts han av skepsis av den breda EU-kritiska opinionen inom partiet SMER-SD. I den sista opinionsundersökningen fick han 16%.
Štefan Harabin har varit ordförande i Slovakiens Högsta domstol och också justitieminister i Robert Ficos första regering 2006-2009. Hans namn är knutet till diverse skumraskaffärer med slovakiska maffian. Han är också uttalad prorysk och stödjer Putins ockupation av Krym .I den senaste opinionsundersökningen fick han 11% av rösterna.
Hur kommer det gå? Den slovakiska väljarkåren är lättrörlig och den senaste tiden har Čaputová attackerats hårt, inte minst från prästerskapet inom den katolska kyrkan i Slovakien för att hota familjen, religionen och ytterst Slovakien. Även hennes politiska motståndare har attackerat henne med liknande argument. Vad det kommer att innebära för den enskilde väljaren framför valurnan är svårt att säga. Det som talar till hennes fördel är att hon till skillnad från de andra två toppkandidaterna inte representerar några maktgrupper. Maroš Šefčovič är Robert Ficos man och Štefan Harabin är nära lierad med den autokratiske Vladimír Mečiar. Något som en majoritet av väljarkåren verkar ha fått nog av. Den stora uppslutningen kring demonstrationerna efter mordet på den undersökande journalisten Ján Kuciak, under parollen “Vi glömmer inte Ján”, som nu också manifesteras i de höga opinionssiffrorna för Zuzana Čaputová talar för att en förändring är möjlig.
Fakta presidentvalet i Slovakien 2019:
- Den 16 mars går Slovakien till val av ny president genom direktval, det femte i ordningen.
- Landets första presidentval 1993, efter skilsmässan från tjeckerna skedde genom att parlamentet valde president. Vid det andra presidentvalet 1998 kunde inte parlamentet, trots åtta försök välja någon president. Under ett år stod man därför utan en vald president, men med ett par snabba beslut införde man direktval. Det första genomfördes 1999.
- Valdeltagande i de flesta val sedan Slovakien blev självständigt har varit låg. Sällan har det nått över 50%, med vissa undantag som vid det första direktkvalet 1999 där 75% deltog i valets andra omgång.
- För att kandidera måste man fyllt 40 år senast på valdagen, samla in 15000 namnunderskrifter eller få stöd av minst 15 ledamöter i parlamentet
- Får ingen av kandidaterna minst 50% går de två främsta till en andra omgång. Den kommer då hållas den 30 mars
- 4,5 miljoner är röstberättigade
- Presidenten kan upplösa parlamentet och utlysa nyval, utse regeringsbildare, utse domare och inlägga sitt veto mot lagförslag. Dessa förslag kan sedan bara antas om parlamentet antar dem med 2/3 majoritet .